söndag 23 augusti 2015

Oj...




..det blev inte så mycket med bloggandet på resan tyvärr, inte alls som jag tänkt mig att jag skulle...

Dagarna gick så fort och vi var ute från tidiga morgon till sena kväll och då vi kom till hotellet så stupade jag i säng :D

Men nu är jag hemma igen, och ska börja med redigeringen av mina bilder och kommer nu att blogga om resan efterhand som bilderna blir klara...



onsdag 19 augusti 2015

Artighet...

...är en självklarhet här.

Man bugar för alla, de som jobbar i affären för kunderna och kunderna för expediterna. När vi åkte shinkansen (snabbtåget som går över 300 km/timmen) bugade konduktören när han öppnade tågvagnen för att gå in och när han gick ut ur tågvagnen vände han sig om in mot oss och bugade igen, innan han gick vidare. 
Tjejen som kom med matvagnen och sålde varor under resan gjorde likadant. 

Kommer man in i ett varuhus eller restaurang välkomnar all personal på kunderna, (det kan bli många gånger när man går igenom varuhusen) och sen bugar de och säger tack för du valde oss, när man går ut ur affären. På restaurangen hör man kökspersonalen också ropa till kunderna. 

För oss som inte är vana vid denna artighet kan det i början verka konstigt, men man vänjer sig snabbt och börjar göra likadant själv. Till exemoel när man råkar stöta ihop med någon tex på tunnelbanan, eller på gatan, då bugar man och ber om ursäkt direkt. Likaså släpper man fram folk tex i kön i tunnelbanan osv. 

Även småbarn kan det där med att buga och föra sig på bästa sätt, här finns inget som heter fri uppfostran, kanske något vi borde lära våra barn också faktiskt. Istället för att de tex räcker "fuck you" finger till de vuxna. 


tisdag 18 augusti 2015

Att åka tåg eller tunnelbana...

...innebär att det är knäpp tyst, förutom speakerrösten i högtalaren som hela tiden berättar vilken station man är vid och vilken som kommer härnäst. Alla passagerare är tysta, eller nästan i varjefall. Inte många pratar med varandra eller på något vis för sig högljudt. Jag har inte hört något barn skrika på tåget under mina resor...



Antingen så kollar man sin mobil eller så blundar/sover man, finns några som stirrar tomt ut i intet också :)

Det är ofint att stirra på varandra, så känner man inte varandra så möts aldrig blickarna. 

Så här kan man inte språka med grannen liksom under sin resa...

fredag 7 augusti 2015

Dagarna tillbringas ute...

... Från tidig morgon till kvällen.

Det är så mycket vi vill se och uppleva varje dag.

Vädret är verkligen hett och luftfuktigheten är hög, vilket gör att det blir ännu varmare.

Det tar på krafterna faktiskt, även om det kan vara skönt för kroppen också med värme, jag känner att jag mjukas upp rejält. 

Varje morgon innan vi går ut så dricker jag en flaska med vatten, tillsammans med en tablett resorb.

Jag inbillar mig att om jag tar sådan i förebyggande så blir jag inte uttorkad så lätt. Sen dricker jag ca 5 flaskor till under dagen. 
Innebär ju man får söka upp toa lite då och då. 
Häromdagen i parken var en sådan dag när jag letade toa... 
Jodå inga problem jag hittade en, men det var ett hål i golvet eller det kanske heter huktoa :) (bild i förra inlägget)

Hm... Fanns det ingen annan?!? 

Nej nöden hade ingen lag utan det var bara ner med byxorna och göra vad som behövdes..,

Min tanke var... Tänk om jag tappar balansen, tänk om byxorna blir våta eller smutsiga.... 

Men det gick bra faktiskt så nu har jag bockat av det på min "att göra" lista också!

Annars gäller det att skydda sig för solen och hettan så mycket det går.

Jag har ett speciellt paraply som hindrar uv strålarna, en handduk som alltid hålls våt som jag lägger i nacken för att kyla ner mig samt en våt trasa att torka svetten med och en hatt på huvudet för att skydda mot värmen. 
Annars är risken stor att man kan få heat stroke som det heter. Solsting skulle vi nog säga på svenska. 

Så vatten och solskydd är det viktigaste för att må bra.

De har varuautomater i varje gathörn med dricka av olika sorter så det är lättillgängligt precis överallt.


En dag hade vi 42 grader som mest, det är inte riktigt "skönt" när det är 70-80% luftfuktighet...

Befolkningen skyddar sig själv också med våta handdukar, parasoll samt att det finns ac precis överallt som kyler ner skönt när man går i varuhus eller på restauranger. 

Så ni förstår man när vi kommer till hotellet på kvällen är jag så trött att jag inte orkar skriva något här. Det är verkligen synd, men vad är det att göra när man somnar med mobilen i handen, haha...



tisdag 4 augusti 2015

Om någon läsare undrar..

Varför inläggen kommer i oordning?

Svaret är! Jag gjorde några utkast i förväg, de har inte fått de nya datumen för publiceringen tyvärr.

Varför är bilderna av låg kvalitet?

Eftersom jag lägger in bilder via mobilen och även bloggar från den ( jag lämnade datorn hemma) så ser inte jag hur kvalieten på bilderna blir tyvärr. Det ser ok ut via min mobil iallafall. Jag får ändra när jag kommer tillbaka till Sverige igen...

Ett av våra första möte...

..med landet blev denna toa !!!

Hål i golvet kallar jag den, kanske har finare namn...

Hm... Så funderar jag på hur man egentligen gör?!?!

Klär man av sig eller man bara drar ner brallorna? Sitter man på huk eller kanske på knä?!?!

Jag testade inte vill jag meddela...

Fanns annat val med modernare stuk :)





Vi checkar in på Hotel Mystays Tenjin Fukuoka, snyggt och fräscht.



Var hungriga efter den långa resan så det blev rullbands sushi givetvis, ljuvligt gott!! 

Det gör vi om en annan dag :)



Mätta blev vi garanterat! Vi var 3 personer om dessa tallrikar, några låg det 2 bitar på, andra bara 1 bit.

fredag 31 juli 2015

Vi tjuvstartar lite!

Vi startar semestern med Ichiran nudelsoppa. 




I Japan är Ichiran en matkedja som serverar nudelsoppa, och som är väldigt populär och älskas av många. 

Vi hade fått några paket med nudlar skickade till oss för ett tag sedan, för att kunna testa denna läckerhet. 


Idag gjorde vi slag i saken och lagade. En paket nudlar innehåller nudlar, en påse buljong och en påse fett samt en påse med någon stark chilikrydda. Lätt var det att koka nudlarna i rikligt med vatten några minuter. I skålen tömde vi påsarna med buljong och fett, hällde på kokande vatten och rörde om. När nudlarna var färdiga var det bara att hälla dem i den heta soppan. För att få det lite matigt så hade vi enokisvamp, salladslök, sockerärtor och ägghalva. Vi toppade med lite av den starka chilikryddan. 

Det smakade riktigt gott! 

Nästa gång vi provar Ichiran är det på riktigt..

måndag 27 juli 2015

Nästan 12 timmar senare...


..är jag nu framme i Tokyo.

Lång resa, men gick hur bra som helst. 

Hade inga problem med att sitta still, dock blev det inte så många minuters sömn tyvärr. Hade fullt schå med att kolla på utsikten 😆😆

Strax efter vi lyft...

Fina molntussar...

Över Ryssland... 

Precis innan landning på Narita..

Middag...

...och frukost..

Här var det inte mycket folk!!

Phu, så varmt och fuktigt!! 
Men så sköönt..

Köper direkt något att dricka i varuautomaten när vi väntar på transporten till nästa flygplats, den rinner ner direkt och man tittar efter mer... Viktigt med vätska i värmen!!

Vi måste byta flygplats efter det inte går något flyg från Narita till Fukuoka.. Inte just nu iallafall....

En timme med buss tog det till Haneda, men vilken service!! 

En kö till inceckningen på 1 timme och 30 minuter..  


De ropade på Japanska och folk räckte upp händerna och fick gå före, hm.. tänkte vi, ingen säger något på engelska... Nä, blir att stå kvar då och hoppas man kommer fram innan planet ska gå.. Jo det ordnade sig som tur var, vi kom med.

Vårt plan denna gång var av nyare modell, streamliner kallades det. Nytt och fräsht och moderna fönsterrutor som man kunde ändra färg på för ljusinsläpp. I taket var det regnbågsfärger, snyggt! 

Lät mycket mindre och med helt annat ljud än den vi flög tidigare under dagen.

Till slut var vi framme i Fukuoka! 










Väntan...


.. blir det mycket av idag!

•Väntat på tåget, som kom till slut, fullknökat med resande mot Köpenhamn.

•Väntan på bag-drop ska öppna, så man kan bli av med väskorna.

•Väntan på att komma igenom säkerhetskontrollen, där handbagaget ska röntgas och man själv blir kroppsvisiterad. Fast det är såklart bra att säkerheten är hög, då känns det tryggt.

•Väntan på lite lunch på någon av restaurangerna. Vi valde sushi så klart...

•Väntan på att gaten ska öppnas, så man äntligen får komma ombord på stålörnen som ska ta oss över 800 mil hemifrån.

Äntligen har vi satt oss på våra platser i planet, vi har spänt fast oss och är redo för take off.

Japan here I come 😀😀

Bag drop...

Mot säkerhetskontrollen...




Mums!!

Där har vi stålörnen...

Passkontrollen, kö och kö överallt.. Tur man är ute i god tid 😃

Släpp på oss!!! 😂😂

Mycket som ska med...

Äntligen!! 

Jag checkar så motorerna sitter fast...

See ya!